Ny digital hubb för kompetens­utveckling

I dag är det enkelt att boka och betala tågresor med en enda app, trots att många olika aktörer är involverade. Det bygger på att alla IT-system i logistikkedjan kan prata med varandra och dela data. Kompetensförsörjningsområdet har inte kommit alls lika långt.

– I dag är den digitala infrastrukturen för livslångt lärande mer en grusväg än en motorväg. Systemen måste prata bättre med varandra, så att vi kan tillhandahålla kunskap för fler personer på ett bättre sätt, säger Carl Heath, utbildningsdirektör på forskningsinstitutet RISE i Göteborg.

I höstas sjösatte RISE test- och demomiljön Vigeo för att vända utvecklingen. Det är en arena där forskare, myndigheter, företag och utbildningsanordnare gemensamt ska utforska och ta fram bättre kompetensförsörjningssystem utifrån sina förutsättningar, behov och kunskap.

Carl Heath ser företagens medverkan som särskilt viktig; de är ju behovsägare.

– Teknikföretag som behöver rekrytera eller se till att befintlig personal har rätt kompetens i rätt tid behöver ha så optimala förutsättningar som möjligt. Vigeo är en möjliggörare. Engagemanget vittnar om hur viktigt företagen tycker att detta är för industrins utveckling.

Vilka behov kan Vigeo uppfylla?
– Enskilda företag kan få lättare att hitta utbildningsanordnare eller att validera och söka kompetens. Att vara med i test- och demokontexten ger ett försprång på hur man kan rusta sig kompetensmässigt. I ett längre perspektiv gör vi det möjligt för Sverige som kunskapsnation att fungera bättre.

Samhällets digitalisering ställer nya krav på företag och förändrar förutsättningarna för hur medarbetarna ska lära sig nytt. Nu har dessutom coronapandemin fått många att på allvar inse vikten av att jobba digitalt också med kompetens.

– Utbildning och utveckling måste fungera på hög effekt i en digital och distribuerad miljö. För många är det ett nytt sätt att tänka. Hur kompetensutvecklar man när personalen finns på olika ställen?

Många av företagen som deltar i Vigeo behöver uppdatera medarbetarnas kunskap; upskilling. Andra vill kunna ställa om arbetskraft från en typ av kunskap till en annan; reskilling.

Projektet Kompetensmatchning.se omfattar fordonsindustrin i Västsverige och adresserar båda delarna. Branschen ska på kort tid gå från diesel och bensin, kardanaxlar och växellådor till elektromobilitet, batterier, AI och digitalisering.

– Vi behöver hitta sätt att designa utbildningen så att förutsättningar för både upskilling och reskilling blir så enkla som möjligt. Det är ju samma ingenjörer och tekniker som ska bygga bilen. De kan inte sluta jobba, gå en universitetsutbildning i två år och sedan komma tillbaka, säger Carl Heath.

Batteritillverkaren Northvolt har helt andra utmaningar än up- och reskilling. Företaget bygger just nu sin fabrik i Skellefteå. Planen är att de första batterierna lämnar anläggningen i slutet av 2021 och att produktionen skalas upp ytterligare under åren därefter.

– Vi ska anställa nästan 2 500 industriarbetare och kommer att behöva vidareutbilda alla företagsspecifikt. Frågan är från vilken nivå. För oss handlar Vigeo om att säkerställa att Sverige bygger upp en kompetenspool med tillräcklig baskunskap, säger Katarina Borstedt, director of growth.

Northvolt etablerar en helt ny basindustri och behöver en kompetens som ännu inte finns i Sverige. Det saknas utbildningsmiljöer för att lära sig processen. Produktionen kommer dessutom till stor del ske i ren- eller torrum, med strikta gränser för partiklar, fukt och antalet människor som får vistas i rummen.

Företaget utforskar just nu utbildningar för industriarbetare med hjälp av XR-teknologi, spannet mellan virtual reality (VR) och augmented reality (AR). Förhoppningen är att kunna använda tekniken för skalbara och platsoberoende utbildningar.

– Eftersom det finns en fysisk begränsning i utbildningsmiljön internt behöver vi hitta sätt att flytta ut lärandet. Med AR går det att ge tillgång till en fysisk miljö utan att miljön faktiskt är fysisk. Vi vill förstå om det är en metod som vi kan använda, säger Katarina Borstedt.

Vigeoprojektet är en förstudie, som nu hunnit till slutfasen. Northvolt har identifierat ett antal områden som är intressanta att gå vidare med.

– Vi vill titta på hur man kan bygga generella utbildningar för den nya, gröna industrin inom ordinarie utbud. Men också mer specifikt: hur kan man plocka in det faktiska lärandet, att stå vid en maskin och göra vissa moment, i en mer virtuell miljö.

Vilka förhoppningar har ni på Vigeo?
– För oss är tillgänglighetsfrågan viktig. Ska man snabbt få ut utbildningar som alla kan söka är digitalisering avgörande. Då är testmiljön som plattformen erbjuder viktig. Men frågan är större än att vi som arbetsgivare ska anställa. Att möjliggöra nyetableringar för nästa steg i industrilandskapet är viktigt för Sverige.

Katarina Borstedt ser stora möjligheter att locka nya grupper till industrin, inte minst kvinnor.

– Vi etablerar en helt ny högteknologisk och automatiserad industri med extrema krav på renhet och kvalitet. Jag tror att digitaliseringsvågen, XR-teknologi och hur vi utbildar och skapar utvecklingsmöjligheter är en fantastisk möjlighet att skapa en jämställd industri.

Vigeo har varit igång i några få månader. RISE planer för den närmaste framtiden är att starta ytterligare projekt med befintliga parter, därefter att få med fler aktörer i nya utmaningar och innovationer. 

– Om tio år hoppas jag att verksamheten har bidragit till att skapa ett nationellt system som gör det möjligt för alla i arbete att lära sig på ett bättre, enklare och mer effektivt sätt, säger Carl Heath.

Att möta behovet av kunskap på ett nytt sätt är en viktig del i affärsutvecklingen anser han. En maskinleverantör kan till exempel erbjuda utbildning. I stället för att skicka en tekniker för underhåll, service och krånglande maskiner kan man instruera den lokala operatören på distans med hjälp av AR-teknologi.

– Har man då också bra digital infrastruktur kan operatören som lärt sig laga maskinen få ett distribuerat intyg. Det kan användas för att jobba med motsvarande maskiner på ett annat företag, säger Carl Heath.

Frida Andersson, Teknikföretagens expert på kompetensförsörjning, ser Vigeo som en chans för industriföretag att våga testa nya lärandeformer och processer. Många brottas med kompetensutveckling för medarbetare. Behovet drivs av stora teknikskiften, men också av omvärldens tryck om satsningar på hållbarhetsfrågor och klimatomställning. Kunskap behövs inom allt från mjukvara, digitalisering och uppkopplade system till elektrifiering, batteridrift, ekonomi, produktion och hållbarhet.

– Företagen har alltid jobbat med kompetensutveckling, men det krävs större insatser nu. Behovet är brett och djupt samtidigt.

En utmaning är att det inte finns en enskild kurs för att möta de spridda behoven. En annan är att det uppstår produktionsbortfall när medarbetare ska lära nytt.

– Utbildningar måste vara specifika, skräddarsydda och korta, med mer modultänk. En satsning som Vigeo skulle snabbt kunna visa hur det lönar sig att utbilda anställda, som en direkt effektmätning. Det är svårt för företagen att bygga de här utbildningsmiljöerna internt.

Frida Andersson hör också ofta att företag saknar en samlad plats för att hitta utbildningar. Som ett svar på det har Teknikföretagen och ett flertal andra intressenter nyligen startat den digitala plattformen kompetens.nu. Här samlas tusentals utbildningar. Företagen får också göra en kort behovsanalys för att hitta rätt.

– Tanken är att sänka trösklarna för att ta del av utbildning. Det riktar sig särskilt mot små och mellanstora företag (SME), som sällan har interna utbildningsorganisationer.