4 min lästid : 11 april 2024

Arbetsmiljöverket: Det här är maskinförordningen

I fjol antogs den nya maskinförordningen som ska börja tillämpas i januari 2027. Syftet med förordningen är att anpassa lagen till den digitala tidsåldern. Eva Bernmark på Arbetsmiljöverket berättar för Magasin t: om de uppdaterade reglerna.

Den 19 juli 2023 trädde EU:s maskinförordning i kraft och den 20 januari 2027 ska den börja tillämpas, vilket betyder att tillverkningen av maskiner ska ha anpassats till den nya förordningen. Förordningen riktar sig mot tillverkare, importörer och distributörer i EU:s medlemsländer.

 

Eva Bernmark är sakkunnig på Arbetsmiljöverket, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för att kontrollera att reglerna efterlevs. Hon berättar att maskinförordningen ersätter maskindirektivet. En förordning innebär att det blir samma lagtext i hela EU. Den gäller ordagrant och är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i dess helhet. Den kommer inte att finnas tillgänglig som Arbetsmiljöverkets föreskrifter, påpekar hon.

 

Syftet med uppdateringen av lagstiftningen är att bland annat täcka för de säkerhetsrisker som kan uppstå med ny teknik i maskiner, som exempelvis riskerna med artificiell intelligens, AI.

 

Med maskinförordningen kommer det att bli obligatoriskt med en tredjepartscertifiering för sex produktkategorier, berättar Eva Bernmark.  

 

– Tidigare kallade man dem för Bilaga 4-maskiner. Men i revideringen använder man bilaga 1 och har delat upp dem i två delar, 1A och 1B. För alla produkter som har hamnat i bilaga 1A blir det obligatoriskt att en tredje part (anmält organ) gör en bedömning.

 

– För produkter inom 1B så är det att om tillverkaren har följt en harmoniserad EU-standard så behöver den inte vända sig till en tredje part, men har man inte följt en harmoniserad standard så måste man det.

 

I de sex produktkategorierna som ingår i kategori 1A – och som kommer att kräva en tredjepartskontroll – ingår alltifrån avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar till fordonslyftar och bultpistoler (mer i faktarutan nedan).

 

Lag för ny tidsålder

 

Eva Bernmark säger att lagen nu uppdateras för att passa den ”digitala tidsåldern”, med tanke på att allt fler maskiner i dagsläget är uppkopplade.

 

Två av de sex produktkategorierna handlar nämligen om produkter som har säkerhetskomponenter eller inbyggda system med ”helt eller delvis självutvecklande beteende som använder metoder för maskininlärning”. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att dessa två produktkategorier handlar om maskiner och programvaror som använder sig av AI – även om just begreppet AI inte nämns i förordningen.

 

– Något annat som tillverkare bör tänka på är att riskbedömningen av maskinen gäller för de risker som maskinen kan ge upphov till under hela sin livscykel. Tillverkaren har ansvaret för den hela vägen, tillägger Eva Bernmark.

Eva Bernmark. Foto: Lena Katarina Johansson.
Eva Bernmark. Foto: Lena Katarina Johansson.

Ännu en sak som är ny med förordningen är bestämmelser om cybersäkerhet. I praktiken betyder det att det ska finnas ett skydd mot förvanskning eller korruption av programvara.

 

– Uppkopplade maskiner måste ha ett säkerhetsskydd mot förvanskning av programvara, så att kommunikationen mellan maskiner inte förvanskas.

 

Ny märkning vid stor förändring

 

Med maskinförordningen har det också blivit tydligare att det krävs en ny CE-märkning av en maskin om den byggs om med nya väsentliga ändringar. Enligt maskinförordningen anses den som gör om maskinen vara en ny tillverkare, och maskinen anses vara en ny maskin.

 

– Om någon bygger om en maskin så att den blir väsentligt annorlunda kan inte den ursprungliga tillverkaren gå i god för den, utan ansvaret ligger på den nya tillverkaren, säger Eva Bernmark.

 

Ett annat krav med maskinförordningen är att det ska finnas en spårningslogg över de uppgifter som genereras i samband med ett ingrepp och de versioner av säkerhetsprogramvara som laddats upp efter det att maskinen har släppts ut på marknaden. En sådan logg kan hjälpa till att spåra vad som har hänt om det skulle ske en olycka, till exempel.

 

Ytterligare en förändring med maskinförordningen är ett utökat krav på deklarering av vibrationsvärden i bruksanvisningen, för handhållna eller handstyrda maskiner. Syftet med kravet är att minska vibrationsskadorna.

 

Och på tal om bruksanvisning så är en annan förändring att det numera är tillåtet att tillhandahålla bruksanvisningen i ett digitalt format i stället för i pappersformat.

 

– Men det ska finnas en viss pappersdokumentation för icke-professionella användare, en ”light-version” av bruksanvisningen som kallas för säkerhetsinformation. Det ska också vara tydligt var man kan hitta bruksanvisningen.

 

Mer information

 

Den tillverkare, importör eller distributör som inte uppfyller maskinförordningens krav kan förbjudas försäljning av maskinen i fråga eller bli tvungen att återkalla maskinen från marknaden eller slutanvändaren.

 

– Detta kan ske eftersom man då har satt en otillåten maskin på marknaden. Man kan i vissa fall också få en sanktionsavgift.

 

Hur ska de företag som påverkas av maskinförordningen förbereda sig framöver? Enligt Eva Bernmark är det en bra idé att läsa på så mycket som möjligt om förordningen och vilka delar som är relevanta för en.

 

– Det är särskilt viktigt att uppdatera sig för den som tillverkar maskiner som numera faller under kraven på tredjepartsbedömning.

 

Eva Bernmark berättar att det kommer att publiceras en guide till maskinförordningen.

 

– På Arbetsmiljöverkets hemsida kan man hitta mer information om maskinförordningen. Det kan man också göra på EU-kommissionens hemsida. Där kan man ladda ner förordningen på svenska och på andra språk, avslutar hon.

 

........................

 

De sex produktkategorierna som kommer att kräva en tredjepartskontroll:

  • Avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, inbegripet skydd för dessa.
  • Skydd för avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar.
  • Fordonslyftar.
  • Bultpistoler och andra bärbara slagmaskiner som drivs av en drivladdning.
  • Säkerhetskomponenter ”med helt eller delvis självutvecklande beteende som använder metoder för maskininlärning” för att säkerställa säkerhetsfunktioner.
  • Maskiner som har inbyggda system med ”helt eller delvis självutvecklande beteende som använder metoder för maskininlärning” för att säkerställa säkerhetsfunktioner och som inte har släppts ut separat på marknaden endast med avseende på dessa system.

 

Publicerad 11 april 2024

Text:

Ana Cristina Hernández

Foto:

Maja Brand